Konsten att vara grönklädd och möjligtvis stum
Så har det äntligen skett, har kommit igång med Legend of Zelda: The twilight princess. Hur jag har lyckats hålla mig från att spela det under de dryga två månaderna det har funnits hemma är för mig ett mysterium. Spel blir helt enkelt inte bättre, roligare, vackrare, berättandemässigt fulländade etc etc. Inte för att jag hade förväntat mig något annat. Link rockar och bevisar återigen att grön tunika är the shit.
En annan källa till glädje är Blood diamond. Inte ens Di Caprios medverkan kunde sabba den. Tvärtom tycker jag han klarade sig bra. Go figure. Vad händer här näst? Ben Affleck goes respektabel? Förhoppningsvis inte men man vet ju aldrig.
Ett annat faktum är ju att studiedag alltid är trevligt. Det blir dock markant sämre av faktum att man blir så illa tvungen att spendera den med att plugga. Kemi no less. Usccchhh.
Men first thing fucking last, innan dess är det El Classico och min förhandsaning är att Degerfors står som segrare i slutändan.
En annan källa till glädje är Blood diamond. Inte ens Di Caprios medverkan kunde sabba den. Tvärtom tycker jag han klarade sig bra. Go figure. Vad händer här näst? Ben Affleck goes respektabel? Förhoppningsvis inte men man vet ju aldrig.
Ett annat faktum är ju att studiedag alltid är trevligt. Det blir dock markant sämre av faktum att man blir så illa tvungen att spendera den med att plugga. Kemi no less. Usccchhh.
Men first thing fucking last, innan dess är det El Classico och min förhandsaning är att Degerfors står som segrare i slutändan.
Kommentarer
Trackback