Konsten att läsa Kalle Anka och skriva blogg medan man borde plugga kemi
Bara jag som brukar fastna vid gamla nummer av Kalle Anka när man egentligen borde plugga? Kan inte hjälpa det, serietidningar är kul. Det är mer än man kan säga om kemi. Dessutom kan man alltid lära sig något av en serietidning. Det är mer än man kan säga om kemi. Det är uppenbart att det bara är bullshit, men de vill få oss att tro att det är på riktigt. Metabolism? Katabolism? Dihydroxiacetonfosfat? Ni hör ju hur absurt det låter att nåt sånt skulle existera på riktigt. Nej, det är en enda stor konspiration för att vi ska glömma det som verkligen spelar någon roll. Väsentliga saker liksom. Som glass, fotboll och fint väder. Eller att polera golvet med en tandborste.
Men vad ska man göra om man inte har något val? Bara att bita ihop och hälla i sig kaffe för att inte somna av rent ointresse. Och skulle det gå för kasst kan man ju alltid skriva under provet som Günther och hoppas att läraren ska gå på det.
Som vanligt har jag dessutom ingen aning om vad exakt jag svammlar om, så där för tänker jag nu gå och plugga citronsyracykeln tills jag blir gråhårig eller somnar. Vilket som inträffar först lär väl provresultatet imorrn visa.
utan en tanke på att frosta av frysen