sirbananafiend

Så var ens första tenta på högskolenivå avklarad. Det är kul, lite på samma sätt som ett knäskott är kul. Att man i vanlig ordning när det vankas prov var bland de sista in och bland de första ut är ju givet. Det är inte enbart för att jag är lat heller.

Att man självklart lyckades missa frukosten gjorde ju inget bättre. För att kompensera tänkte jag käka något på vägen till gymet. Det sket sig eftersom varken Maxis korvkök, Nyhemsgrillen eller Sibylla hade öppnat än och jag inte hade tålamod att vänta fem minuter extra på något av ställena. Lösningen blev istället två Snickers, vilket är en ganska klen ursäkt för mat. 

Det är något speciellt med äldre och att röra sig. Det händer liksom inte så mycket när de försöker. Inget egentligt fel med det, såvida de inte går i vägen. Det var nästan så man ville upplysa dem om att det inte bara underlättar att sätta ena benet framför det andra, utan att det är hela poängen med att gå. Något de uppenbart hade missat. 

Förövrigt är det någor speciellt med äldre medelålders män (för att uttrycka det diplomatiskt) och extremt trista samtalsämnen. Eller vad sägs om att disskutera skattedeklarationer? Nej just det,  inte vidare spännande om man inte råkar jobba på skatteverket och faktiskt uppskattar sitt jobb. Jag får ut mer av att debattera hurvida golf kan räknas som en sport med mig själv isåfall.