Konsten att vara trött som fan på rättighetsbråk

Det finns få saker som gör mig lika förbannad som maktmissbruk och allmän arrogans. Ingen som följer spanska ligan lär ha missat att två spanska tv-bolag ligger i bråk vilket gett som resultat att en hög högkvalitativa fotbollsmatcher inte kunnat visas utanför Spaniens gränser. Det är inte det värsta, det värsta är att konflikten faktiskt var löst ett tag. Fram tills personen som lyckades få fram lösningen fick sparken vill säga. Helt enkelt fantastiskt. Verkligen helt jävla underbart. Somliga förtjänar  en enkelbiljett till valfri djupshavsgrav.

På veckans pluskonto finns självklart en viss Zlatan. Han är verkligen helt fantastisk just nu. Snubben spelar fotboll med ett självförtroende som är större än Zidanes flint och Elisabeth Höglunds hår, tillsammans. Det säger inte så lite. Fortsätter det såhär kan det mycket väl leda till guldbollen förr eller senare, för just nu är han möjligtvis bäst i världen. Topp fyra är han garanterat. Bara för att jävlas med alla som tjatar om Kataloniens främsta handbollsspelare Messi så vill jag bara konstatera att Zlatan är betydligt mer komplett.  

Måste bara konstatera att Kanelbullens dag är ett helt fantastiskt påfund. Fast å andra sidan är det svårt att gå fel med konceptet att kombinera mat med dagar. Så länge maten är fri från lök vill säga. Men det är självklart underförstått.

Så har snacket om Kaka brutit ut igen, och jag blir så trött. Ser hellre att Real satsar på en viss Diego som har alla möjligheter att bli minst lika bra som Kaka, om inte bättre. Med det sagt måste jag säga att jag saknar tiden där man kunde stövla in i förhandlingsrummet och slänga upp ett medelstort U-lands stadsbudget på bordet och få ungefär vilken spelare som helst. Zidane och Figo någon? Fortfarande världens dyraste respektive näst dyraste spelare.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0