Konsten att vinna choklad



Jag har i helgen, för första gången någonsin, lyckats vinna på något av de olika hjulen på Liseberg. Passande nog lyckades jag med bedriften att göra det på Toblerone-hjulet. Kan knappt sätta ord på hur tjock man känner sig när man sitter på bussen till centralen klockan halv nio på en måndag-morgon med en två kg toblerone-låda i famnen och fånler som ett barn på julafton. Eller som en lätt efterbliven tjugoåring som vunnit choklad för den delen. Mycket choklad.

Dagens soundtrack 1, Band of Horses - Is There a Ghost. Förra veckans bästa upptäckt (näst efter hur bra nästintill gratis Toblerone smakar). Rätt okej låt förövrigt. 

Dagens soundtrack 2, The Roots - The Seed 2.0. För att upprepad lyssning är bästa sättet att låta bli att glömma hur bra den är.   

Satte mig efter italienska supercup-finalen ner för att se eftersändningen av det spanska ditot med förhandsvetandet att Real Madrid efter en halvlek låg under med 1-0 och hade fått Rafael Van Der Vaart utvisad. Det var med en lätt bedrövad min jag konstaterade att det inte blir så mycket mer typiskt Real Madrid. Att man efter att nästintill direkt i andra halvlek lyckats kvittera får en man till utvisad fick mig bara att vilja sjunka lite djupare ner i soffan med förhoppningen att den skulle öppnas upp och svälja mig. Det som händer efter det går egentligen inte att beskriva. Det ska helt enkelt inte gå att göra tre mål på Valencia med två man mindre på plan. Det som kunde blivit en becksvart suck blev istället något jag aldrig kommer glömma.

Jag ska till tandläkaren imorgon. Att det nu för tiden kostar att nästan få käken utryckt känns sådär. Nej, jag är ingen fantast av tandläkarbesök. Att dricka hemagjort saltvatten känns spontant som ett mer humant tidsfördriv.

Eurotalk gjorde min kväll, att höra folk trashtalka Robinho var välbehövligt. Snubben har under sina tre år i Real bemödat sig med att leverera i lite drygt ett halvår. Snacket om att han inte skulle kunna bli världens bästa i Real är bara löjeväckande. Det visar inte bara på att Robinho har attitydproblem, det visar även på att han har rätt dålig koll. Om det är någon liga som passar hans spelartyp så är det Spanien. Problemet ligger knappast i att han inte kan bli världens bästa spelare i  Real. Problemet ligger i att han inte kan bli världens bästa spelare, punkt. Snacket om Chelsea från hans sida handlar om en sak och en sak endast. Just det, pengar. Men man får betalt efter vad man levererar, och leverera är något som inte nödvändigtvis varit hans starka sida. Nu hoppas jag bara Real ser skeppar iväg honom till Chelski för ett hutlöst överpris så kan han ha så förbannat roligt i sin nya klubb. Han lär dock upptäcka att gräset inte nödvändigtvis är grönare i Premier league. Bara ofantligt mycket blötare.

Mitt Ps3 anlände idag. Så det har ivarjefall funnits en sak att glädja sig över idag. Alltid något. Men nu ska jag seriöst skita i det här för jag är astrött och har en mördande huvudvärk som jag innerligt hoppas att några tabletter kan döda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0