sirbananafiend

Vad är grejen med att vissa människor absolut måste vara i vägen för sina medmänniskor? Försökte gå förbi en person på Konsum. Han gick långsamt, så det föreföll sig som en naturlig sak att göra. Men när jag går åt sidan och ökar farten lite gör han precis exakt samma sak. Han håller precis lagom tempo för att jag varken ska kunna gå förbi honom eller hålla det tempot jag vill kunna hålla.

Att en tant i kassan som knappt verkade kunna hålla huvudet och därför lutade det mot det mesta verkade överväga att luta huvudet mot mig gjorde mig inte mindre besvärad. Hade det funnits någon rättvisa i världen borde jag om hon gjort det, i sann Dr Cox-anda, fått sparka undan hennes ben. Nu hade jag ju för all del inte någonsin gjort det. Jag är ju faktiskt en snäll människa.

Vissa människor hade effektivt kunnat användas som en reklam för aktiv dödshjälp tillsammans med "hjälp till självhjälp som slogan". Jag vet att det redan är taget, men jag orkade inte hitta på något eget. Och ja, jag vet att jag är en dålig människa som ens skämtar om det. Jag svettas över faktumet. Eller ja, egentligen beror det ju på värmen. Men ändå.

Misstänker att det här kan ta priset som det mest meningslösa blogginlägget jag någonsin skrivit. I hård konkurrens med alla andra inlägg då, så klart.

Verkar ju av allt att döma som att Michael Owen är ytterst nära att skriva på för Manchester United. Det är isåfall en övergång jag inte riktigt hade räknat med. Dels för att Michael Owen känns väldigt 1998 (även om jag är fullt medveten om att det fortfarande är en bra fotbollsspelare) och dels för hans historia med Liverpool.

Eftermiddagens soundtrack, Zebda - Tomber La Chemise. Kom inte och säg att man inte blir glad av den, för då slutar jag ta dig på allvar. Lord Helmet has spoken, be afraid. Be very very afraid.

Nu ska jag snart till stan och kolla på nya glasögon. Saknar mina glasögon, känner mig inte riktigt som mig själv utan dom. Nackdelen är att det blir krångligare att ha solglasögon då, men det är det nästan värt. I värsta fall får man göra uppoffringen att lämna glasögonen hemma och rendera sig själv blind för förmånen att se tuff ut på stan. Ens lätt mullvadsliknande kisanden syns ju som tur är inte igenom de tonade glasen.