Konsten att vara Neil Young

Gårdagens kväll spenderades mycket vist på kåren, i sällskap med personer som inte var ekonomer. Det ni, hade jag aldrig kunnat gissa. Blev en smula upprörd där ett tag.

Börjar få lite av en Neil Young-renässans. Inte så konstigt, han är trots allt konstaterat bäst (konstaterat av mig alltså). Mannen hade kunnat komma undan med att ritualoffra spädbarn till satan, spela in hemmagjord porr med Hulk Hogan och lyssna på Christer Sjögrens senaste julskiva med smurftema. Allt det samtidigt, och enbart för att han faktiskt är Neil Young. Och så har han ett kompband som heter galen häst. Bara det liksom.

Dagens soundtrack, Neil Young & Crazy Horse - Mansion on the Hill.

Dagens soundtrack 2, Neil Young & Crazy Horse - F*!#In' Up. Ja, den heter så.

George Carlin är en ny potentiell favorit vad gäller stand up. Det är fint vad man kan upptäcka genom att läsa en bok om språkvetenskap, eller snarare genom att lyssna på någon som har gjort det. Både otippat och trevligt.

Dagens soundtrack 3, Chemical Brothers - Galvanize. Ha, in yo face. Ja, du vet vem du är.

Det är inte varje dag jag hamnar i disskussioner med folk om Daft Punk, men igår blev det så. Omväxling förnöjer antar jag.

Kommentarer
Postat av: Inte heller ekonom.

Det är djävulskt fascinerande med människor som man verkligen inte lyckas få grepp om, som vår vän Konspirations-Viktor igår. Hmm. Man kanske inte ska gräva ner sig för djupt i att försöka förstå sig på honom.... Han kanske bara var jävligt berusad? Alkoholintag kan förklara många konstigheter.

2009-11-12 @ 21:07:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0