sirbananafiend

Det är alltid en smula glädjande och sorgligt (båda på samma gång) att gå på Myrorna. Är helt otroligt hur mycket fula kläder det finns. Känns extra spännande att rätt mycket av det som finns ser ut att ha ägts av någon kufisk 60tals-kliché som tycker flower power och psykadeliska droger är det bästa som finns.

För att inte tala om vinylbackarna på Röda Korset. Vikingarna med Kramgoa låter volym 13 någon? Hörde jag ett kollektivt nej tack? Hittade förövrigtt x antal tyska samlingsskivor vars omslag undantagslöst pryddes av kvinnor klädda i inte allt för väl tilltagna bikinis prydda med diverse färgglada mönster. 80-tal och Tyskland är ingen bra blandning.   

Dagens soundtrack: Bob Dylan - Lily, Rosemary and the Jack of Hearts. För att den är precis så bra som jag tycker att den är. 

Jag ska våldsförtära något sött för att fira om Barcelona skulle åka ur Champions League redan i gruppspelet i år. Det verkar inte helt omöjligt. Inter och Rubin Kazan vidare från gruppen? Ja tack. 

Börjar bli jul på allvar nu. Har börjar fundera på potentiella julklappar, och en del är redan spikade, om än inte införhandlade/tillverkade/manufakturerade. Mitt mantra när det gäller julklappar må alltid ha varit att det är överskattat att vara ute i tid, men det känns rätt bra att för en gångs skull vara det. 

Nu ska jag dock:

1. Äta kvällsmat
2. Prata i telefon
3. Spela tv-spel
4. Sova

Så, då fick jag med en lista också. Bra jobbat tycker jag. Nu kag jag avsluta med gott samvete. Sayonaaaara.

Är det mening att det ska vara roligt att skriva tenta? Tror inte det va, ordet tenta ligger ju närmre Ebola än glass på rolighetsskalan. Men idag fick mina djupt rotade uppfattningar sig yttligare en törn. Grammatiktentan var rolig. Jag tyckte det var stimulerande att skriva den. Det är helt sinnessjukt. Nu hoppas jag bara att jag kunde det också. Det hade onekligen underlättat något helt ofattbart.

Rätt skönt att kunna ägna helgen åt tv-spel, bakning, läsning (ska ta tag i Virgina Woolfs Orlando på allvar nu) och fotboll nu utan att tänka på grammatik. Borde skriva en litteraturlista så jag vet vad jag ska läsa härnäst med. Arggh, blir helt stressad av allt jag kan göra istället för att plugga.

Att sova i separata sängar kan tydligen vara kärleksfullare än man tror för par. Tala om ångest över att vakna upp (förutsatt att återgivelsen av händelsen är korrekt och det faktiskt var en olycka). Jag ska definitivt inte klaga nästa gång jag blir väckt av att personen jämte mig lever.

Dagens soundtrack: Mustasch - Damn it's dark. Glad musik för glada dagar.

Jag blir ledsen när jag hör någon säga att Sweet Dreams (Are Made of This) är en tråkig låt. När någon dessutom totalkvaddar den och får positiv respons för det  blir jag ännu mer ledsen. Ja, det handlar om idol, och för att vara en tävling som går ut på att kunna sjunga känns det udda att ingen verkar kunna just det. Jag antar att deltagarna är bra på något annat (jag förutsätter att de inte är talanglösa som man kan få för av att bara titta på programmet), men det är ju rätt irrelevant i sammanhanget. Och irrelevant vill man ju inte vara.

Något annat som gör mig ledsen är faktum att kanal 5 sänder repriser av Ullared. På en Fredag. Hur mycket crack hade de rökt när de kom fram till att det var en bra idé? Tycker knappt det är etiskt försvarbart att sända det en gång i veckan, men att reprisera på bästa sändningstid en Fredag är snudd på ett hån mot allt vad god smak kan tänkas heta.

Dagens soundtrack 2: Neil Young & Crazy horse - Out on the Weekend.

Nu ska jag fortsätta att varva Orlando med Fifa 09. Har fortfarande inte lyckats köpa loss David Villa från Valencia. De har tydligen inte tillräckligt mågna spelare. Varför de isåfall har transferlistat Maduro förstår jag inte. Arggh. Kontentan är att det är beroendeframkallande att spela karriärsläge.

Bob Dylan har släppt en julskiva. Finn sex fel i den meningen, någon? Vad rökte han när han kläckte den idéen? Det värsta är dock inte att han släpper julmusik, det är att det inte är totalt värdelöst. Tvärtom, tyckte det var rätt mysigt. Funkar helt okej att höra Dylan sjunga "Here Comes Santa Claus". Äntligen ett bra argument i kampen för att få mamma att ritualbränna Carolas "Jul i Betlehem". Sing Hallelujah.

Dagens soundtrack: Bob Dylan  - Señor (Tales of Yankee Power). För att inget går upp emot gamla klassiker man inte har lyssnat sönder och dessutom inte hört på alldeles för länge, trots världens kanske märkligaste sångtext.

Jag pluggar engelsk grammatik just nu, egentligen. Pinar just nu mig själv med att rita träddiagram. Ja, det är grammatik jag pratar om. Det bästa är ändå att det slår den gamla klassiska skolgrammatiken rätt ordentligt.

Verkar ha blossat upp en rätt rejäl debatt om fotbollsdomare efter att Frankrike tagit sig till VM efter en solklar hands av Henry. Martin Hansson får mängder av skit och det gnälls i mängder. Har personligen inget emot Hansson, och kravet på avstängning känns en smula snevridet när tidernas sämsta icke-spanska domare fortfarande får döma, nämligen Frank De Bleeckere. Skulle inte ens i mina värsta mardrömmar kunna fantisera ihop en fegare eller sämre domare. Skulle möjligtvis vara Tom Henning Övrebö då. Och nej, jag tycker inte det är okej att gnälla eller skylla allt som går fel på domare, men någon jävla hejd på uselheten får det vara.

Dagens soundtrack 2: Bob Dylan - I'm Not There. Samma motivering som innan, kunde inte låta bli att hålla mig på temat.

Börjar ju nästan få lite julkänslor, så här i November. Kan alltid luta mig mot att det ivarjefall inte berodde på att var och varannan affär började med jultema i mitten av Augusti typ. Det ska jag fira med att plugga mer teori, äta pepparkakor och dricka kaffe med kardemumma och kanel i. Yeehaah.

Gårdagens kväll spenderades mycket vist på kåren, i sällskap med personer som inte var ekonomer. Det ni, hade jag aldrig kunnat gissa. Blev en smula upprörd där ett tag.

Börjar få lite av en Neil Young-renässans. Inte så konstigt, han är trots allt konstaterat bäst (konstaterat av mig alltså). Mannen hade kunnat komma undan med att ritualoffra spädbarn till satan, spela in hemmagjord porr med Hulk Hogan och lyssna på Christer Sjögrens senaste julskiva med smurftema. Allt det samtidigt, och enbart för att han faktiskt är Neil Young. Och så har han ett kompband som heter galen häst. Bara det liksom.

Dagens soundtrack, Neil Young & Crazy Horse - Mansion on the Hill.

Dagens soundtrack 2, Neil Young & Crazy Horse - F*!#In' Up. Ja, den heter så.

George Carlin är en ny potentiell favorit vad gäller stand up. Det är fint vad man kan upptäcka genom att läsa en bok om språkvetenskap, eller snarare genom att lyssna på någon som har gjort det. Både otippat och trevligt.

Dagens soundtrack 3, Chemical Brothers - Galvanize. Ha, in yo face. Ja, du vet vem du är.

Det är inte varje dag jag hamnar i disskussioner med folk om Daft Punk, men igår blev det så. Omväxling förnöjer antar jag.

---

Jag hade gett en del för att få sommar igen. Brukar inte sakna årstiden när den passerat men i år har varit annorlunda. I synnerhet nu när det regnar och vädret mest är en dålig metafor för misär.

Utan tur kan det tydligen vara svårt att slå ett lag ur division tre. Träffar man ribban tre gången underlättar inte det. Funderar seriöst på om det hade gått bättre ifall Real ställt upp med b-laget.

Dagens citat står Dylan Thomas för. "An alcoholic is someone you don't like, who drinks as much as you do". Denna lilla vardagsvisdom gjorde min morgon.

"Grave men, near death, who see with blinding sight
Blind eyes could blaze like meteors and be gay,
Rage, rage against the dying of the light

And you, my father, there on that sad height,
Curse, bless, me now with your fierce tears, I pray.
Do not go gentle into that good night.
Rage, rage against the dying of the light." (Dylan Thomas, Do Not Go Gentle Into That Good Night)

Briljant. Misstänker att jag blir tvungen att omvärdera honom helt efter att inte varit helt imponerad av mina första erfarenheter på gymnasiet.

Dagens rubrik, "Anna Anka utmanar Kalle Anka". Det är kul, lite på samma sätt som körsvårtor är kul.

Ullared är värsta sortens förnedrings-tv. Som om det i sig inte vore nog så är det även uselt på ett väldigt generellt plan. Och att nationalskammen  står mitt i allt som en uppmärksamhetskåt pudel och ska sälja t-shirts gör mig inte gladare. Någon som kan se Magnus Betnér stå på Gekås och rea ut giftbags tillsammans med sin själ? Trodde inte det va. Det värsta är dock inte att det suger, det värsta är att jag sett två av två avsnitt. Men efter senaste ångesttrippen till program kan det mycket väl vara slut på det nu. Jag kan förstår inte lova något dock.

---

Möttes av konstaterandet att Brittney Spears har blivit osmaklig när jag loggade in på bloggen. Vill folk veta vad som är osmakligt? Anna Books bröst totalt oskylda i en lång sekvens av full fronal nudity. På tv. Ve och fasa.

Dagens soundtrack, The Flaming Lips - Hari Krishna Stomp Wagon (Fuck Led Zeppelin). För att jag är trött och titeln underhåller mig.

Med tanke på att Real, återigen, borde ha vunnit, borde jag vara missnöjd med 1-1 mot Milan. I synnerhet eftersom straffen utifrån reprisbilderna jag hann se var brutalt feldömd och Raul borde gjort 2-1 med minuter kvar. Men 1-1 borta mot ett italienskt lag är ett stort steg i rätt riktning för ett vanemässigt underpresterande lag som traditionellt har svårt på italiensk mark.

Börjar inte Twilight-hysterin bli aningen tråkig nu? Det är överallt hela tiden. Jag håller mig till min vanliga inställning när det gäller vampyrer. De har inte själ (diskvalificerar Anne Rice) och de kan inte vistas i dagsljus (diskvalificerar Twilight). Det är lite det som gör dem till vampyrer. För inte är det deras förkärlek för vitlöksbaguetter ivarjefall.

Vad du än gör, se inte genomusla skräckisen The Cavern. Se istället The Descent (Instängd) och förträng att du någonsin hört talas om den förstnämnda. Förmodligen de mest bortslösade 20 kronorna jag någonsin spenderat på film, The Blairwitch Project inräknad.

Men nu ska jag sova. Har en lång dag av uppsatsskrivande att ta tag i imorgon. Mumma. Men det är vad det är.