Konsten att läsa Kalle Anka
Jag älskar Kalle Anka. Jag tycker den hatfulla, ständigt lika arga och oartikulerade sjöfågeln är en stor förebild för oss alla. Läste häromdagen ett gammal nummer av tidningen och fastnade för en serie med helt fantastisk handling. Julen hotades av en anti-tomte (kallad netmot) som gjorde precis allt tomten gör, fast tvärtom. Det innebar bland annat att stjäla julklappar från, samt skrämma, oskyldiga barn. Om inte det är en läxa i föräldraskap vet jag inte var som är det.
Kvällens soundtrack, Eric Clapton - I get lost.
Förvånande att det redan börjat dyka upp rykten om att Michael Jacksons död är mer ett fall av...odöd? Knappst va? Det verkar roligt att sprida rykten om att döda artister (Elvis, Jackson) lever och att levande artister är döda (Paul McCartney).
Konsten att vara lurad
Sitter och dricker mjölk och läser forumsinlägg av och om lurade människor. Det finns onekligen tråkigare saker att ägna sig åt. Nackdelen är väl att jag inte kan låta bli att bli upprörd till och från. Folk är för dumma för sitt eget bästa (ja, jag är medveten om att även jag kvalificerar).
Tove, Blind Guardian, krogrunda mitt i veckan, kamrat Ljungs nya blogg (fyndigt nog döpt till Kamrat Pung). För att det finns saker som gör mig glad med, tro det eller ej.
Dagens soundtrack, Blind Guardian - A Night at the Opera. För att religionskrig, slakthus och Pina colada is the shit.
Äntligen har Morden i Midsomer börjat igen. Det är inte sommar utan det. Och nej, ingen olycklig läsare av den här bloggen kommer undan det årliga påpekandet om det. Och skippa snacket om den bristande logiken i att det fortfarande finns folk kvar i grevskapet. Ska logik vara the guiding light hade inte pizzabudet i valfri porrfilm fått en avsugning som dricks för att utföra sitt jobb. Och alla vet att porrfilm är realism.
Young people fucking. Låter det som en porrfilm? Nope, think again. En collagekomedi? Nej, inte det heller. Men vad sägs om en stundtals fruktansvärt rolig och hela tiden vansinnigt träffsäker relationskomedi? Det är nämligen precis vad det rör sig om. Jag älskar positiva överraskningar.
Jag är trött, så vansinnigt jävla trött. Borde antagligen inte stannat vid datorn på min väg till sägen. Men föga förvånande var det ju precis vad jag gjorde. Nu ska jag dock åtgärda det felet. Jo, jag lovar, jag ska gå och lägga mig.
Konsten att lukta bajs
Känns inte alltför upplyftabnde att komma in i en tågkupe som luktar ungefär som att någon försökt desinfektera den med en blandning av såpa och bajs. Är rätt glad att min näsa domnade efter någon minut. Att det lät som att vagnen skulle ramla ihop vilken stund som helst pga allt gnisslande gjorde väl sitt för att distrahera en. I sanning en riktigt fascinerande upplevelse.
Konsten att vara serviceinriktad. Not.
Vad är grejen med att folk som jobbar på H&M är totalt okapabla att vara trevliga mot sina kunder? "Det blir 149. Tack, ha ett bra liv, och dra åt helvete. Jag knullar din mamma". Jag tycker inte det är bra kundbemötande.
Jag gillar Confederations cup eftersom det får vm att framstå som lite mindre avlägset. Inte ens Marcus Allbäck som kommentator kan förstöra det.
Dagens soundtrack, David Bowie - Ashes to ashes.
Tänker, trots mina pensionärskrämpor, försöka springa sen. Har vilat en vecka nu, det borde räcka. Gör det trots allt inte det blir jag fundersam.
Joan Laporta, mannen som tyckte det var förjävligt att Real betalade 65 miljoner euro för Kaka, erbjuder Valencia 50 miljoner euro för David Villa. Vet inte varför, men ord som hyckleri och dubbelmoral dyker upp i huvudet på mig.
Together through life är bra. Riktigt bra. Lite som Modern times fast ändå inte riktigt. Men eftersom det är Bob Dylan var väl hur som helst kvalitet rätt väntat. Som alltid.
Hade egentligen inte så jättemycket att säga, så jag skiter i det här nu.
Konsten att fortsätta gnälla i en telefonkiosk, nära dig
Nej, jag har inte befunnit mig i en telefonkiosk, någonsin. Rubriken är såleded helt orelevant för inlägget som helhet och borde egentligen som en följd av det strykas. Men det tänker jag självfallet inte alls göra. HA!
Eftersom Kaka-affären är klar har jag bestämt mig för att jag måste ha något nytt fotbollsrelaterat att gnälla på. Offret den här gången heter Cristiano Ronaldo, och mitt gnällande skulle låta lite så här:
Först finns det ett förhandskontrakt mellan Ronaldo och Real. Sen finns det inte ett förhandskontrakt mellan Ronaldo och Real. Sen tvingas Real betala 30 miljoner euro om man inte värvar Ronaldo. Sen behöver Real inte betala 30 miljoner euro om man inte värvar Ronaldo, eftersom det inte existerar ett förhandskontrakt alls. Sen värderar Real sin vänskap med Manchester united över en affär för Ronaldo. Sen värderar man Ronaldo högre för att man minsann visst ska värva honom. Etc etc bla bla, massa gnällighetspoäng 1.
Jag kan göra det här hela sommaren. Be afraid, be very very afraid.
Har fått fem låtar på hjärnan samtidigt. Det är inte roligt. För sakens skull måste jag göra en lista över dem. Nej, du vill inte befinna dig i mitt huvud.
Eric Clapton - Bad love
Derek & The Dominos - Why does love got to be so sad
Elvis Costello - Accidents will happen
Pet Shop Boys - All over the world
Hypocrisy - Warpath
Dagens rubrik, "Noshörning försökte ha sex med bil". Kan vara den bästa rubriken någonsin. Jag menar det, det här är bra på riktigt. Riktig journalistik. Jag är INTE ironisk, alls.
Bara slog mig att jag inte tror jag varit såhär aktiv på bloggen, någonsin. Ibland skrämmer jag mig själv. Får bli skärpning. Måste bara sluta hitta menignslösa saker att gnälla om, vilket inte är det lättaste när världen är vad den är. HA, massa gnällighetspoäng 2.
Jag ska möta Tove på centralen om drygt tre timmar. Det är alltid väntan som är det jobbiga biten. Att jag har smått otroligt tråkigt gör det inte lättare. Dubbel-HA, massa gnällighetspoäng 3.
A-team ska bli biofilm med Liam Neeson. Kan bli kul. Jag gillar Liam Neeson och jag gillar A-team. Annars väntar jag spänt på filmatiseringen av Tvins-reklamen för en matberedare som Mr T var med i. Kan man få in tidernas 118:e hårdaste replik ("I pity the fool") i en reklam för en matberedare förtjänar man en Oscar, eller som allra minst en gratis måltid. På Mc Donalds.
Men nu ska jag gå och ta itu med min rastlösghet med en utdragen omgång Assassins Creed. För att det är ganska roligt.
Konsten att vara Elvis
Förstår inte riktigt grejen med att referera till Hitler i titeln till låtar som inte handlar om Hitler. Nu är ju för all del Elvis Costellos Two little Hitlers en bra låt ändå, men så mycket Hitler var det ju inte. Inte för att jag sympatiserar med Hitler, men det finns komiska poänger i att en person inte kan hålla offentliga tal utan att spotta ner sig själv. Vem hade varit mer lämpad att föreviga det i musikform mer än den enda riktiga Elvis? Ja, jag sa det. Inga wannabe-Elvisar här inte.
Konsten att vara klar
Så var det slutligen helt klart då. Kaka spelar i Real Madrid de kommande sex säsongerna, och med tanke på hans ålder är det väl inte helt osannolikt att han även kommer avsluta sin karriär i Spaninens huvudstad. Tror värvningen är ytterst vitikg, inte bara för Real i sig, utan för Spanska ligan i sin helhet. Den lär göra spel i Spanien mer attraktivt för spelare i andra klubbar med och kan säkerligen bidra med att återställa den spanska ligans glans. Vem vet, det kan ju till och med bli ett steg mot att ta tillbaks klubblagstronen från England. Hur som helst så ser Real redan lite mer slagkraftiga ut jäntemot förra säsongen, för att ta den mest uppenbara faktorn av övergången.
Dagens soundtrack, Derek & The Dominos - Little wing.
Är en smula orolig. Det är inte nödvändigtvis nyttigt för en klubb som behöver förstärka försvaret att sammankopplas med varje offensiv spelare mellan nord- och sydpolen men knappt en enda försvarsspelare. Känns mest som det kommit sporadiska strörykten på försvarsfronten, men det är minst lika viktigt för El Real att förstärka där, annars kan man kyssa drömmen om en Champions league-final på Santiago Bernabeue nästa år farväl.
Kunde inte låt bli att fnissa hysteriskt åt Tribalfootball.com's potentiella startelva för Real bästa säsong.
Casillas - Ramos - Pepe - Garay - Marcelo - Xabi Alonso - Kaka - Ribery - David Silva - Ronaldo - David Villa.
Låt gå för att det hade varit intressant att se den elvan spela tillsamans, men seriöst? Balanserad laguppställning? En synonym för lågbudgetporr i sammanhanget. Defensivt hade den uppställningen kanske fungerat mot ett korpen-lag, men det kan ju bli en del problem om motståndet heter Barcelona eller Chelsea. Bara en spontan tanke sådär. Men med tanke på att det vore uppenbart till och med för min efterblivna låtsatkompis Alfons kan jag ju bara hoppas att Perez inte glömmer det heller. Med men Pelegrini och Valdano inblandade finns det för mycket kunnande för att det ska få glömmas bort, kan tyckas. Sen kan det ju vara en notis i sammanhanget att det lite drygt hade kostat USA's sammanlagda guldreserv att få ihop den elvan på riktigt. Men det heter uppenbart Silly season av ett skäl. Nej, det har inget med Puyols frisyr att göra.
Men hur som helst ser det ut att bli en spännande sommar även framöver, för den som vill och orkar. Som vanligt lär jag ju följa det slaviskt.
Konsten att vänta och bli nerbajsad
Mina pensionärsgener straffade självklart omedelbart mig för det osmakliga cancer-skämtet från förra inlägget. Kunde idag slutföra drygt hälften av min vanliga joggingrunda innan jag fick erkänna mig besegrad. Jag ber därmed om ursäkt för min smaklöshet. Att min kära mor ordinerade vad jag redan visste att jag behövde var ju inte helt oväntat. Dvs träningsuppehåll. Det fanns en tid när det hade fått mig att jubla. Det fanns en tid man försökte förfalska underskrifter för att slippa röra sig. Den tiden har dött som med ett nackskott kan jag konstatera.
Om drygt två timmar ska Kakas framtid vara officiell påstås det. Det enda jag kan tänka på är att det vore århundradets antiklimax ifall det visade sig att han bestämt sig för att stanna i Milan. Inte bara hade det varit ett antiklimax. Det hade varit ett direkt hot både mot Reals image och mot det nya projekt man just nu bygger på. Men nu talar ju inget för det. Det är mest min realistiskt pessimistiska sida som talar. Eller pessimistiskt realistiska för delen.
Skriver Franck Ribery på för Real Madrid i sommar lovar jag, som ett väldigt tidigt nyårslöfte, att jag ska skaffa en Real Madrid-tröja med Perez på ryggen.
Kamrat Ljung blev bokstavligen nerbajsad på vägen hem från dagens joggingrunda. Den skyldiga var mest sannolikt en fågel. Jag kunde annars konstatera att det innehar en enorm komisk poäng att se en kompis bli nerbajsad. Så länge man slipper bli utsatt själv då vill säga. Jag har ju dock också blivit utsatt en gång i tiden. Can't say I liked it. Skulle lämna tillbaks ett spel till mina kusiner när det hände. Min moster måste ha undrat när hon öppnade och jag stod där med fågelbajs på tröjan.
Kvällens soundtrack, Eric Clapton - Wonderful tonight. För att jag tänker på en speciell person just nu. Och för att jag tydligen trots allt är en man av klischéer. Who would've figured?
Dagens rubrik, "Kors, vilka stygn". "Viola, 25, broderar sexiga motiv med korsstygn". För att jag aldrig trodde att jag skulle få se orden sexiga och korsstygn i samma mening. Utan ett o före sexiga då, vill säga.
Fan vad rastlös jag känner mig. Det var den här känslan som gjorde julafton så underbar när man var sex. Jag hoppas bara jag slipper strumpor i paketet (strumpor kan i sammanhanget jämnställas med typ...Jan Tauer. Den förgyllda multi-tvspelskonsolen med inbyggd mugghållare man egentligen önskar sig motsvarar självklart Kaka. Gud vad tacksamt och relevant det är att referera till jul i alla sammanhang.)
Funderar på att sova nu, men vill samtidigt vänta tills det blir officiellt. Får nästan gå och singla slant om det. Såå ehh, Sayonara!
Konsten att vara gubbe
Soul Calibur 4 är ett roligt spel. Att jag spenderade kvällen igår med att systematiskt smiska kamrat Ljung gjorde inget sämre. Jag har talang för det verkar det som, det är ju trots allt inte första gången.
Jag avskyr självrättfärdigande, tjuriga gamlingar. Satt med öppen dörr på en parkering tidiagare idag för att ventilera. Samma stund som gubben började svänta in sträckte jag mig för att stänga igen dörren. Det hindrade dock inte honom från att tuta aggressivt, blänga surt samt fnysa föraktfullt när han fick förbi mig.
Satt och disskuterade krämpor och att man inte gärna kollar upp dem i onödan igår. Vi kom fram till att det inte alltid blir bättre av att veta vad man har. Det kan ju faktiskt bli en obehaglig överraskning.
"Jag har ont i höften"
"Ja, vi har fått tillbaka testresultatet och det visade sig att du har höftkulscancer. Du är det enda dokumenterade fallet och vi vet följdaktigen inget om hur man behandlar det, men här, ta ett paket alvedon."
Inte riktigt vad man vill höra. Jag reserverar mig för ifall någon faktiskt känner någon som lider av denna åkomma.
Terminator Salvation var bättre än jag trodde den skulle vara. Men sen var ju Helena Bonham Carter med, och som alla vet så går det inte att misslyckas då. Det är the laws of nature.
Jag önskar att min dator hade ett filter som blockerade bloggar jag tycker är tråkiga. Det hade hindrat en från att slösa tid på dem. Det eller alternativt ett lagstadgat förbud. Vilket som för mig.
Konsten att tröttna
Kaka har setts signera en Real Madrid-tröja med landslaget i Uruguay vilket enligt medierna är ett tecken på att han ska ha skrivit på för Real. Börjar bli lite väl löjligt nu. Vad jag personligen får ut av nyheten? Kaka är skrivkunnig. Hallelujah.
Konsten att blåsa
Varför i hela h-vete blåser det ute? Allt med vädret är perfekt. Det är varmt utan att vara för varmt. Det är soligt och allmänt fint. Men självklart måste det blåsa. Var tvungen att avbryta min lässtund i trädgården pga att jag frös. Det är något fel med den ekvationen.
Iställer för att fortsätta läsa och lyssna på musik fick jag ett akut behov av att skriva en lista. Här är tio saker jag gillar alternativt ogillar för tillfället. Vad som faller under vilken av de två kategorierna är öppet för tolkning.
1. Derek & The dominos - Layla & Other Assorted Lovesongs
2. Ben Affleck.
3. Kaka-ryktena
4. Chokladkex
5. Fifa 08
6. Fifa 07
7. Marduk - Panzer Divison Marduk
8. Ben Affleck
9. Phil Spector's hår
10. Donald Trump's hår
Grannarna har något som påminner om Nils Holgersson som trädgårdsfigur. Det är om möjligt ännu läskigare än trädgårdstomtar.
Dagens soundtrack, Rage Against The Machine - Sleep now in the fire (hint hint till den som eventuellt tvekade, du vet vem du är).
Silly season brukar vara en förvirrande tid på året, men i år tar det priset. Faktum är att det känns som det hänt mer redan i sommar än det gjorde på hela förra sommaren. Att 99.9 % av ryktena för Reals del handlar om Kaka och Xabi Alonso gör att jag inte skulle bli det minsta förvånad om man istället presenterar David Villa eller Franck Ribery när som helst istället.
Måste vara bittert för Ramon Calderon att Florentino förmodligen lyckats göra det han försökt med i två år på bara några dagar, att signa Kaka vill säga. Men sen är ju faktiskt Perez just Perez.
Konsten att gå på stand-up
Det är något med mig, kamrat Ljung och lokalsinne. Det är inte i någon positiv bemärkelse heller. Vi lyckades hitta in rätt i Göteborg, vilket med våra mått mätt borde vara den svåra biten. Men inte då, vi lyckades köra förbi parkeringshuset två gånger innan vi fick det rätt. Huvudsaken är ju trots allt att vi löste det till slut. Divine intervention någon?
Har man lyckats supa sig till en gångradie på tre meter åt båda hållen lagom till klockan sju på en tisdag har man antagligen alkoholproblem.
Dylan Moran var fantastisk, och det är inte förnekelsestadiet som talar. Helt enkelt lysande. Har så många favoriter att jag hade varit tvungen att citera hela föreställningen för att känna att jag ens gör den marginell rättvisa. Lyckas man dissa både moderaterna, Silvio Berlusconi och mobilkameror förtjänar man sin choklad.
Dagens soundtrack, Marduk - World funeral (så gott som hela skivan faktiskt).
Kaka klar för Real, Kaka inte klar för Real, Kaka snart klar för Real, Kaka stannar i Milan, Chelsea vill ha Kaka, Kaka klar för Real ändå. Jag blir seriöst yr. För ett par säsonger sedan kunde man ivarjefall skita i ryktena eftersom man visste att inget skulle hända. Nu känns det helt plötsligt som att det kan hända.
Vet att jag inte borde, men den här videon är oemotståndlig. I synnerhet om ryktena stämmer, då är det smått perfekt uppvärmning.
Konsten att klia
Jag kliade mig precis i örat med en galge. Efteråt åt jag en banan och drack ett glas kall mjölk. Det var mycket lyckat och jag kan varmt rekommendera det för alla det råkar klia på och som råkar ha ett sug efter mjölk och gulböj.
PS. Utförligare inlägg om fulla irländare kommer högst eventuellt imorrn beroende på om jag lyckas vakna alls. Det är högst eventuellt. DS.
Konsten att ha ont
Det var roligt att skämta om att man hade ålderskrämpor på gymnastiken på gymnasiet. Det är mindre roligt när man faktiskt har något som skulle kunna passa in i den kategorin, om det nu är vad det är. Känns efter gårdagens runda springande som att jag dragit något i höften ur led. Inte för att jag har det, men det är en delikat känsla. Får en att känna att man egentligen heter Agda, är 97 år gammal och precis har brutit lårbenshalsen för tredje gången mellan frukost och lunch. Sensmoralen är att jag känner mig gammal.
Dagens soundtrack, Cream - World of pain.
Såg igår vid sjutiden att Villareal hade bekräftat att Pellegrini var på god väg till Real och att förhandlingar pågick. När jag kollade igen vid elvatiden var det hela spikat, klart och officiellt bekräftat av Real. Oj vad jag har saknat en president som ser till att saker bli gjorda utan att krångla. Minns med skräck hur Ramon Calderon krånglade i veckor med Getafe innan han lyckades lösa ut Bernt Schuster från sitt kontrakt. Som om det inte var nog så ville han att Schuster själv skulle köpa ut sig från sitt konrakt. Jag ser inte logiken i det resonemanget. Med det i åtanke är det skönt att saker återigen sköts proffisionellt. Vem vet, Perez kanske till och med kan reparera delar av Reals skadade relationer med andra klubbar?
Dagens soundtrack 2, Oomph! - Suck-taste-spit. Att låten kommer från en skiva som heter Sperm tilltalar inte alls min omogna humor. Inte alls.
Känns som att nästan allt prat efter Champions league-finalen har handlat om Messi. Men för guds skull, INIESTA? Folk kan väl knappst ha missat vem som egentligen var man of the match? Eller kan de det? Förstår inte riktigt hur det skulle ha gått till isåfall. Bara förarbetet till 1-0 är värt 10,5 guldbollar. Förövrigt tycker jag det är humor att Stokes tränare påstår att Barcelona förmodligen inte hade vunnit Premier league. Tala om att sticka huvudet i sanden.
Monikas mat på tv4 är det sämsta matlagningsprogrammet jag sett, någonsin. Det är till och med sämre än Rachel Ray. Det är ingen komplimang. Rena motsatsen snarare.
Idag är dagen D. Det vill säga dagen Dylan, som i Dylan Moran. Det kommer bli storslaget, och blir det inte det är det jag som kommer gå in i förnekelsestadiet och sticka huvudet i sanden. Det kallas win win.